Inte menar jag HP som i Hevlet packard, utan min älskade vän Harry Potter. Jag och Harry har kämpat tillsammans med basilisker, dementorer och pumpakakor. Jag är inte direkt till så stor hjälp, så Ron och Hermione får hoppa in titt som tätt. Jag håller mig på avbytarbänken och svettas floder av nervositet.

Saken är den att Harry Potter böckerna tog mig med storm redan i fjärde klass. Alla lärare läste en gammal och gaggig roman för sina stackars elever under den tiden. Men inte för oss i 4D. Våran älskade lärare började läsa just Harry Potter för oss, och det var inga fem minuter som de resterande lärarna strängt höll på. Nej. Vi lyssnade och lärde en halvtimme till en timme varje dag om HP´s fantastiska liv på Hogwarts. Vi hann med fyra böcker och en film under våra tre sista år på Munktorpsskolan.

Vad är den stora annledningen till att jag just ikväll sitter och tittar på filmen Harry Potter och Fenixordern, minns tillbaka på hur jag satt spänd och förväntansfull under tidiga mornar för snart 10 år sedan och inte bara kunde få nog av denna fantastiske unge pojken och hans liv? Än idag läser jag böckerna och kan varenda detalj utantill. Jag önskar att han kunde fortsätta på Hogwarts ett par sekel till, så jag kan läsa livet ut? Blir jag någonsin för gammal för att fascineras av magi? Harry Potter-nörd då, nu och föralltid.

J.K Rowling
Mäktiga kvinna. Inte undra på att hon är näst rikaste kvinnan i världen.(Efter Oprah Winfrey)