Nu sitter jag här med en skitful tröja, skitfula byxor, pissblött hår i en pissblöt handduk, alla muskler i min kropp är döende. Jag är utmattad, jag är trött och jag kollar på "herren på täppan". Nöjd tjej.

Jag har två teorier:

Antingen har Hanna PH Ericsson blivit inhyrd som "undercower hitman" av någon som hatar mig intensivt hårt. Vår vänskap är alltså inte så stark, så hon blir betald för att ta livet av mig. Den andra teorin är att PH alltid hatat mig supermycket, men inte förens nu vågar ta saken i egna händer. Hon vill se blod. Hon vill se lidande. Hon vill ha mig död.

Anledningen till dessa teorier är för incidenten som höll på över 1 timme idag. PH och jag gled till skivstången. PH och alla andra därborta är vana stånglyftare. Precis, alla utom jag. PH säger att man måste ha mycket tyngder. Ca 20 kg på varje sida. Som alla redan vet är ju PH en muskelknutte av världsklass och jag vann gäddhängs OS förra året. Vad blir då resultatet? Mina ben börjar skaka okontrollerat, mina armar skakar sönder och svetten rinner ner i rövhålet. När döden tänkte ta ner mig i underjorden var timmen plötsligt slut och jag insåg att jag fortfarande levde. Tack för ett hårt pass PH! Nu vet jag var skåpet ska stå!

Köp varm korv, köp glad korv