Snart är det dags att träna igen. Det går rätt bra med att göra det till sin livsstil. Det ska ju liksom vara lika självklart som att äta, sova, duscha och andra primärbehov. Jag hoppas innerligt att det fungerar, alltså inprentandet av det här nya. Jag blir ledsen om jag skulle tröttna efter sommaren. Fast istället för att göra det till någonting tvunget, så vänder jag det till en tävling. Alltså en tävling med mig själv såklart. Fast HF går ner hela tiden och det går snabbare och snabbare hela tiden, så är det en annan sak att befinna sig ute i "the real world", i skogen. Ett löpband har ju liksom en incline på 9,0 medan skogen kan ha en backe på säkert 12,0. Dessutom ska det ställas in manuellt och känslan är ju fan inte desamma.

Nog snicksnackat. Gymmet ligger liksom 10 meter från min port, så vad gör jag fortfarande här? Såsar?

Dagens ledord:

Some people dream about success...
While others wake up and work hard at it.