Mötet på folkhögskolan gick bra. Ska fila lite på min ansökan och sen har jag en intervju den 1:a december. Kommer bli underbart skönt att få göra det som hjärtat klappar mest för; människor, ledarskap och starkt engagemang. Den samhällsvetenskapliga biten får vila ett par år. Jag är ju bara 22 och kan ändra mig om och om och om igen. Känns skönt att jag efter Sjuksköterskeutbildning och specialistutbildningen endast är 2 kurser från alla dessa strategiska frågor som rör just turismutveckling. Det enda jag egentligen vet är att jag aldrig blir fulländad. Jag kommer aldrig känna mig mätt på kunskap. Ett noga övervägt beslut alltså. Ska jag ångra mig resten av livet för att jag inte försökte? Inte i mitt liv. Ska jag ruttna bort i en kassa eller på ett lager och nöja mig med det när det finns möjligheter till så mycket mer? Att kunna övertyga istället för övertala människor till andra val, att kunna leda en grupp människor till något stort. Att nöja sig med det sämre och låta det duga? Att inte göra det man egentligen vill i just denna stund? Vad blir det då av mig i slutändan? Ett spännande yrkesliv som får mig att utvecklas ännu mera och varriera mig i en yrkesroll. Vet inte om detta inlägg är speciellt sammanhängande eller har en poäng. Jo, en poäng har den, och den är; Slit för allt som är värt något. Se ingenting som för jobbigt eller för långt. När man har provat en sak kan man alltid byta eller ändra sig. Förlorar man någonsin på att göra något som man tycker om, även om det bara är för stunden? (funderar någon minut) Nepp, det gör det inte. Våga, våga, våga! Det kan bara bli lite fel och inte som man tänkt sig. OCH ha så förbannat roligt som möjligt under vägen till det nya målet. När det är nått, är det bara att sikta ännu högre! Länge leve möjligheterna! Länge leve Livet med stort L! / En upprymd Johanna <3